söndag 13 oktober 2013

Läser du ut dina rollspel?

Idag satt jag och läste i DN:s boklördag om folk som inte läser ut sina böcker - och de möjliga förklaringarna till det. själv har jag alltid känt mig bra eller duktig som läser ut (typ) alla böcker jag ger mig på. Det är snarare ett tecken på någon sorts litterär säkerhet. Jag väljer helt enkelt alltid rätt, och har lärt mig min smak och mina favoritförfattare och genre – som bara är science fiction, med få undantag.

Sitter nu och läser Wool, efter att ha lyssnat på podcasten Geek’s guide to the galaxy och efter att det varit mycket PA på Fria Ligan, inte minst på vår egna poscast, Signaler från Zonen. Men jag funderar på att ge upp - en tredjedel in i boken och en del coolt har hänt, men det känns som jag kanske skulle ge mig på en synopsis och prova bok två istället - den är för långsam. Boken förtjänar knappt min tid. Vi får se hur det går - min backlogg på böcker är lång och det verkar finnas bättre saker där ute.

Som nörd så förtjänar rollspel all ens tid och uppmärksamhet - men där är jag motsatsen till mig själv som bokläsare, jag läser typ aldrig igenom ett helt regelverk inklusive världsbeskrivning. De sista gångerna jag lyckats med det gäller Fantasy!, NullState, TechNoir och (nästan) Betan till Star Wars. Böcker med setting jag älskar står gömda som gamla troféer i min bokhylla - inte lästa en hel bok i Eclipse Phase serien som jag jamar om hela tiden. Just nu väntar Engine heart, Numenera, Rotsystem och några Star Warsböcker på min uppmärksamhet.

Är det här ett generellt problem, eller är det bara jag? Det går ju att notera att det enda jag läst helt är kortare grejer (undantaget Star Wars). Läser ni andra alla de rollspelsböcker ni införskaffar, eller böcker för den delen?

9 kommentarer:

  1. Min rollspelssamling rymmer 2013 ett slags motsatsförhållande - de spel jag har läst pärm till pärm spelar jag sällan och de spel jag spelar har jag sällan läst.

    Undantaget är väl TOR, men där har man glömt första halvan när man kommit till slutet så det är ändå som att man inte riktigt läst det.

    Generellt sätt är grundböcker för trista för att läsas: de berättar om allt och så intresserad av allt kan ingen vara. Tilläggsmoduler är bättre. Jag har till exempel läst hela Seclusium of Orphone, trots att boken mest är ganska tråkiga listor, eftersom jag redan när jag köpte produkten gjorde ett övervägande och kom på att ja! jag är intresserad av magikers torn. Då har man redan tagit sig över tröskeln, och så länge det inte kommer fältslagsregler och schasar ut en blir man kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läser nog mest det jag speltestar känns det som. Har läst olika versioner av M0 så många gånger, men aldrig hela mer än en gång tror jag.

      Av de spela jag minns att jag läst har jag väl bara spelat TOR och Technoir RPG (undnatagte FLs grejer då).

      Men jag lyckas inte ens läsa modulerna till saker, tex, Eclipse phase som verkas så jävla ascoolt i setting (och det var ju innan Netflix tom).

      Så även saker jag vill läsa läser jag inte.

      Radera
  2. Jag kom på att jag faktiskt läst hela FATE Core, FATE Accelerated, och Bulldogs men inte Nova Praxis, SoF, Diaspora eller SBA - som alla är grund för Coriolis 2.

    SvaraRadera
  3. För att besvara din fråga: jag har inte läst alla rollspel jag har från pärm till pärm. Det som avgör är förstås kvalitet, men också hur spelen ser ut rent grafiskt. Ett jobbigt typsnitt kan få mig att tröttna även om texten är bra. Sen är förstås också språket viktigt: dålig svenska (eller engelska) går mig på nerverna.

    MUA, som är ett snyggt spel med många roliga detaljer, är nog det spel jag har läst mest noga på senare år. Men det finns också spel jag har gillat men inte läst från pärm till pärm, Dogs in the Vineyard till exempel. Där var det viktiga själva idén (grafiskt är det ingen större njutning).

    Ett spel som jag - jo, helt uppriktigt - kommer att lusläsa flera gånger blir säkert M0. Om nu inte brödtexten blir rosa :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med - helt keff layout dödar möjligheterna till läsning. Köpte Stalker inför M0 och det gick inte att läsa. Tror FriaLiganTomas pressade sig igenom dock.

      M0 får garanterat inte rosa text :)

      Radera
  4. Jag läser i regel inte så mycket böcker (och än färre har jag avslutat), men av den skara som får undantaget att bekräfta regeln finns Konflux-romanerna (Svavelvinter, Slaktare Små) samt MutantUA-pocketen Blodsmak: ett fall för Sennja Maler.

    När det kommer till rollspel så läser jag väldigt sällan grundregler från pärm till pärm. Jag har t.ex. läst regeldelen i Svavelvinter RPG säkert 30 ggr (som regelgranskare), men bara några få sidor i världsdelen. Liknande gäller M0 som jag också regelgranskat (om än med färre genomläsningar). I övrigt har jag knappt läst några regelböcker, men däremot en mängd äventyr (t.ex. UA-kampanjen, Göborgboken och Konfluxkampanjen) och där har jag läst pärm till pärm.

    SvaraRadera
  5. Rollspelsböcker läser jag mycket sällan alls om jag inte är inblandad i produktionen. Av vanliga böcker skulle jag nog säga att jag inte läser klart hälften - detta visar sig oftast därigenom att böckerna står i min bokhylla med en lapp uppstickande någonstans. Skälen är lite varierande. Skönlitteratur som jag inte gillar lämnar jag bara - om jag vill veta hur det går så kan jag då bläddra till slutet eller läsa en sammanfattning på nätet. Det senaste exemplet var "Under the Dome" av Stephen King som jag fann ganska träig och konventionellt skriven. Jag klassar dock inte böcker som dåliga bara för att jag inte gillar dem utan smak och förväntningar är helt enkelt olika. Det är helt OK.

    När det gäller fackböcker så räcker det ofta att läsa delar som jag intresserar mig för. Jag upplever inte detta som ett problem utan köper helt enkelt ganska mycket böcker och har inte tid att läsa dem alla.

    SvaraRadera
  6. Jag är en från pärm till pärm läsare. Har jag en gång startat läsa en bok ger mig fan på att avsluta den, kosta vad det kosta vill. Ernst Brunners "Fukta din aska" höll således på att bli min död...

    SvaraRadera
  7. Kontentan är alltså att rollspel sällan läses och där grundboken är den minst lästa. Det är en ganska intressant insikt. Först och främst då den iaf är tänkt att innehålla de regler och ramar som används för fiktionen. Så vad gör man åt det? Jag antar att det här är en orsak varför de flesta rollspelare nöjer sig med enklare regelsystem eller det Basic Roleplay som de lärde sig i tonåren. Jag tror svaret är att rollspel inte behöver vara speciellt långa och att man som författare bör tänka på att max hälften av ditt rollspel kommer att läsas. I rollen som spelledare tänker jag ändå att det är lite arrogant mot både spelet och gruppen att komma till mitt förberedda spelmöte utan att ens ha läst igenom reglerna. Men då kommer vi till fråga nummer två. Hur många rollspel spelas egentligen alls?

    SvaraRadera