söndag 30 augusti 2009

District 9

Skyndade mig ikväll iväg för att se filmen District 9. Det här är inte en recension av filmen utan snarare mina reflektioner, kanske delvis ur ett rollspelsperspektiv. Till att börja med, jag gillade filmen, rakt av.

För oss som minns 80-talet, som minns apartheid filtrerat via SVT:s nyhetssändningar, som minns kravallpolisen, deras lastbilar som mest liknade kantiga svarta badkar på traktordäck, för oss så är det som en resa tillbaka i tiden. På den tiden när jag hade mardrömmar om atomvintern, som var det som skulle at död på Sverige efter kärnvapenkriget eftersom ingen skulle bomba lilla oskyldiga Sverige.

Regissören använder sig av alla dessa attribut, lite dokumentärstämning och gör det bra. Att kravallpolisen, bilarna och de allestädes surrande helikoptrarna är målade FN-vita, gör det ännu mer surrealistiskt [En tanke om det: varför har så många SF-författare valt att göra FN till en del av framtidens ondska?].

Temat om rasism som finns är något som rollspel sällan tar till vara på. Visst finns det i många fanatsy-rollspel, men det är oftast en bisak. Att springa omkring och döda orcher, slakta deras klaner etc, spelar aldrig någon roll, oftast för att världen är nästintill svart-vit. I science fiction-rollspel har det lyfts fram mer, och jag har planer sen tidigare på att göra det till ett av de teman som ska vara viktiga i Lubau II (tillsammans med religiös intolerans och slaveri). Det var nog mest det jag ville säga, använd er av rasism som ett tema i rollspel och gör det inte svartvitt.

fredag 28 augusti 2009

Det är mer komplicerat än man tror

Vi sitter som bäst på en krog och går igenom konventsscenariot Ljusblommans Mörka Blad när man inser att det är oerhört svårt att klämma ihop ett scenario på fem timmar och undvika rälsning och att det blir platt. Med en komplicerad och därför intressant bakgrund och metaplott blir det ännu svårare. Minsta ändring i början leder till kaskader av modifiering i senare scener. Dessutom vill vi inte att spelarna inte ska missa de spännande sakerna som ske. Att det inte bara är spännande bakom kulisserna för spelledaren, som en del äventyr kan anklagas för.

Med det sagt så kände jag för att släppa lite stämning från Asteroidstation Djachroum:

Djachroum hänger i rymden framför er. En svart skugga mot en än svartare rymd. Enstaka ljus och positionsmarkörer glimmar svagt på dess skrovliga yta. I asteroidens nadir hänger Akbars boning som en svart svulst. Det är den enda yttre strukturen ni kan se förutom svaga spår av lämningarna på tvillingstationens sida. Med asteroidens svaga rotation öppnar sig nu rymdhamnens stoma som en glimrande havsanemon mot er, med sina koncentriska ljuscirklar. Den virtuella inflygningsvektorn överlappar nu med verkligheten och du ger kommando för att påbörja inflygning. Piloten, Jovun, nickar och för styrspaken framåt så ni sakta börjar dyka mot Djachroum, Gränsrymdens nexus och pärla!

Kommentera som vanligt gärna, både innehåll, språk, ordval etc.

måndag 24 augusti 2009

Ett smakprov på Gränsrymden


Här har vi ett litet preliminärt, beskuret utkast på hur Gränsrymden kan te sig. Konstnären är Christian (chrystiof) Granath, som några av er känner igen från Järnringen Forum, där han layoutar och illustrerar [Projekt] Fornfynd och Skattemarker.

lördag 22 augusti 2009

Ett Dar på Dabaran

När man ändå har idéer är det bäst att förankrar dem. Här är mina tankar om miljön i det Dar på Dabaran som kommer beskrivas i Lubau del II. Namn kan komma att ändras.

Öknens torra död, ligger bakom er. Efter att ha korsat bergen, kommer ni in i Darets sanna ansikte. Vägen som kantas av vägfyrar, slingrar sig ned genom olivlundar, fikondungar och lövsalar av höga raka cederträd. Nedanför bergen kan ni korta blixtar skymta de turkosa vattnen från innanhavet som gett Daret sitt namn, Mutwa Bahri.
”Kopplar från fjärrstyrning”, meddelar Sabil, er pilot och genast skjuter gravsvävaren upp i skyn istället för att följa vägen och fyrarnas meander. Ni ser genast det turkosa Mutwa-asi- havet som nästan stäcker sig från horisont till horisont. Det konstgjorda havet som gett familjen Azud ett namn i tredje horisonten, och grunden till deras vattenimperium, glittrar och blänker.
Sabil, bromsar sakta in gravsvävaren, och med ett kort kommando fälls sittrumshuven in i bakre delen på svävarens skrov. Genast känner ni den friska vinden, varm, torr och med antydan av bergsörter, som oregano, timjan och dafil.
”Varför blåser det inte mer”, frågar Yaku förvånat.
”Ett mindre gravfält runt kabinen gör att bara delar av fartvinden känns”, svarar Sabil sakligt och ökar demonstrativt farten.
I en dalgång framför er kan ni se folk, klädda i gröna tygoveraller, som verkar skörda olivträd. ”Slavar?”, frågar Yaku.
”Nej, nej, tror ni vi är barbarer”, säger Barakah, er inhemska guide från frakthamnen. ”Det är bara bakri, lycksökare, som får arbeta hårt för sina drömmar.”
De andra tystnar. Jatim blänger på Barakah, men säger inget.
”Får jag, påpeka, att det inte är tillåtet att koppla lossa sig från vägfyrarna utan tillstånd från latiferna”, fortsätter Barakah för att byta ämne. Som på en given signal, ser ni en svart skugga dyka upp i hög fart. En vektoriserad svart gravsvävare, glider tyst och hotfullt upp bredvid er.
”Latiferna”, viskar Barakah och hukar sig ner i kupén.
”Vår svävare är slavad till deras”, meddelar Sabil, samtidigt som sittrumshuven glider tillbaka över kupén. ”Jag kan bryta slavningen – lätt”, tilläger han och tittar mot kaptenen.
”Kanske inte det bästa i det här läget”, svarar Jatim.
”Slut på den turen då”, mumlar Yaku, medan gravsvävaren sänker sig ned mot vägen, med sin svarta kantiga tvilling bredvid.

fredag 21 augusti 2009

Accelerando

Är åter från en kort varm utlandssemester. Under tiden har i princip inget skett, jag har mest läst, badat med min lille grabb och sugit inspiration från Greklans torra landskap, karga klippor, hetta, syrsor, turkosa vikar och olivlundar. Detta ska klämmas in i en del av Lubau del II, med lite smak av Libanon. Då talar jag inte om Libanons inbördeskrig utan, dess biotoper, vin, cedrar etc. Konflikten där blir av en helt annan natur.

Pdf-projektet närmar sig en liten topp nu, men mer om det senare. Jag har fått lite hjälp med att ordna kartmaterial dit, som jag hoppas kunna presentera här snart.

söndag 9 augusti 2009

Full fart!

Sommaren går mot sitt slut, men jag har semester kvar i alla fall. I rollspelsverkstaden är det fullt ös. Jag och min kollega i Pdf-projektet (Nils K, skribent på Fenix) slipar som bäst på vårt scenario till SSK 2009 och funderar på om fortsättning skall komma. Här är ett högst preliminärt intro till scenariot.

"Klank, klank", låskolvarnas dova dunkande gör klart för er att ni dockat med Akander II, din brors skepp. Ett svagt pysande hörs när slussens membran tryckutjämnas. "Dockning avslutad", meddelar skeppsdatorn torrt. "Redo för öppning av sluss", säger du över kommunikatorn. Du ser hur Jatim fingrar nervöst på sin käresta, vulkankarbinen. Nästan ljudlöst öppnas den först slussdörren och du kan se den glimrande kondensen av is som smält på Akander II's yttre slussdörr. "Slussprotokoll på Akander II, deaktiveras", meddelar skeppsdatorn. "Diagnostik utförs, kan ej lokalisera fel. Piratprotokoll installeras [paus]. Utfört." Med ett gnissel öppnas Akander II's slussdörr. En vindpust av förruttnelse och död slår emot er...

lördag 1 augusti 2009

Lubau närmar sig

I kväll fick jag en första varianten på layout på Lubau del I. Sånt som man blir lycklig av! Innehöll också lite fler bilder av Magnus Fallgren (länk till hans hemsida tillaggd). Den nya bildvarianten som det talades om på Inblick blogg var lysande. Med andra ord närmar det sig. Jag ska se till att ha en rejäl releasefest här hemma nån gång i september (hoppas jag)!

Så, nu åter till calvados och lite mer skrivande.