torsdag 26 mars 2009

Recension: The Brief Wondrous Life of Oscar Wao

Här är boken som alla nördar ska läsa. Ja, det sa en spelare i min rollspelsgrupp. Jag var skeptiskt till en början. När författaren själv, Junot Díaz, sen blev intervjuad i DN, så blev jag sugen och införskaffade mig snabbt ett exemplar på originalspråk.

Boken handlar om Oscar Wao. Trodde jag. Det visar sig att den egentligen handlar om Oscar Wao och hans familj, som utvandrat från Dominikanska Republiken, kallat DR i boken. Oscar är en kraftigt överviktig dominikan som inte har förmåga att attrahera kvinnor och spelar rollspel. Boken delas upp i delar där man följer honom eller andra familjemedlemmar, det vill säga hans mor, morfar och syster. Deras relationer med varandra och DR samt den fúku, förbannelse, som ligger över familjen beskrivs på ett underhållande sätt. Själva DR och dess historia med en särdeles otrevlig diktator beskrivs också bra. Det är en av de stora behållningarna med boken. Oscars resa genom nördträsket är en annan. Hans rollspel och hobbyskriverier samt jakten på sex är kul att läsa och låter oss upptäcka det fruktansvärda som hände när exempelvis Magic dök upp.

Språket i boken har det talats mycket om. Författaren växlar ibland till spanska i enskilda uttryck eller meningar. Det känns som det fungerar bra, men kan man inte spanska förstår man naturligtvis inte allt. Det andra som slår igenom, som jag gillar skarp är rollspels- och fantasyreferenser. Som exempel kan nämnas att DRs diktator Trujillos underhuggare kallas allt som oftast för ringvålnader. När Oscars syster blir av med oskulden, beskrivs smärtan som 4T10.

Slutligen, vad tycker jag. Jag kan säga att det här är en bra bok, läsvärd etc. Men varför ska du läsa den som nörd? Nja, det vet jag inte, finns bättre sci-fi-böcker att läsa i sådana fall. Börja med att plöja alla Iain M Banks böcker, sen kan du gå över till mainstream litteratur. Summa summarum: inte tillräckligt nördig för mig, men inget jag ångrat att jag läst (då jag har plöjt alla Banks böcker).

onsdag 25 mars 2009

Speltestning Lubau del I

Igår påbörjade vi speltestning av första delen i Projekt Lubau. Det blev väldigt kul och givande. Det som framför allt framkom var att jag använde mig av en rollspelsklyscha, kantinan, som plats för att ge hjältarna startinformation och rykten, samt att första delen i akt 1 handlade mycket om att bomba (inte i rollspelsordets bemärkelse) hjältarna med information.

Slutklämmen blir att vi sprider på det hela och decentraliserar det från kantinan och försöker få med en trigger alternativt bomb i första eller andra scenen.

Det positiva som spelarna beskrev var att platsen (Mahanji-oasen) och planeten kändes väldigt genomarbetade, levande och troliga i ett science fiction- och Coriolis-paradigm.

torsdag 19 mars 2009

The Brief Wondrous Life of Oscar Wao

I kväll ska jag börja läsa boken som alla nördar tydligen bör läsa. Inom kort kommer en inte förstörande recension av boken. Jag har planer på att recensera lite andra saker också, som TransHuman Space och MouseGuard.

Avseende rollspelsteknik har jag insett att jag inte har något att tillföra, som inte beskrivs ypperligt på Urverkspel eller Revolverspel. Däremot har jag tankar på att diskutera hur man ska handskas med action i rollspel. Något som jag verkligen håller kärt. Det och uppdateringar om Projekt Lubau inom kort.

onsdag 4 mars 2009

Bristen på nya rollspelare

När jag var på SSK förra året noterade jag något som antagligen är tydligt för många rollspelare. Att alla var gamla. Inte bara jag utan de flesta var verkligen som jag, 70-talister. De har diskuterats på rollspel.nu, Järnringen Forum och säkert fler ställen över att hobbyn inte fylls på i den grad man önskar. Förslag att röra sig mer mot datamarkanden och annat har givits.

Nu har jag ett förslag, inte ens mitt egna förslag, men en bra idé tycker jag. Bygg in små enkla rollspel i böcker. Det måste då handla om nya böcker, och av svenska författare. Gärna till en publik i nedre tonåren som förhoppningsvis ännu inte har fastnat i online-rollspel. De jag tror har störts möjlighet till det är Järnringen. De har ett antal olika ungdomsböcker redo för utgivning. Mitt förslag är att i slutet av varje bok lägga in en lättversion av ett rollspel. Ett rollspel med enkla regler och få egenskaper. Kanske något i stil med Haragada avseende spelmekanik, tre egenskaper och en tärning. Men helst en vanlig sexsidig tärning för de oinvigda som inte hittar till spelbutiker. Med en enkel introduktion och ett enkelt budskap i still med ”Vill du uppleva det som hände huvudpersonen i boken? Vill du skapa egna berättelser? Skapa din egna fiktiva karaktär med de här reglerna och bjud in dina kamrater till en kväll med rollspel”. Därpå en kort text om vad rollspel är och hur man kommer igång samt regler, kanske några färdiga karaktärer och kort beskrivning om konflikthantering. För att riktigt få igång det hela så kopplar man det till ett mer avancerat rollspel som säljs separat. Med den typ av regler man verkligen vill ha och en världsbeskrivning som utökar det som händer i boken.

Jag tror att det skulle fungera bra till Mattias Johnssons, Vilddjuret vaknar eller Henrik Örnebrings, Kapten Nova. Varför inte en lättvariant av Coriolis som ges ut i en mindre novell baserad på Coriolisnovelletterna? Ju mer jag tänker på det desto bättre känns det. Men som sagt, det kräver att bokförlaget är intresserat av rollspel också. I mina ögon ligger Järnringen bäst till just nu.

Det gör också mig sugen på att ta tag i ”min” planerad samskrivningsbok en dag. Jag gillar världar men inte regler, som jag själv måste skapa. En plan för framtiden.

Action i rollspel

En av mina spelare i Coriolisspelgruppen, skrev igår till mig att jag gillar action i rollspel. Det stämmer också. Det är något som oftast är svårt i rollspel. Strider i vanliga tradspel kan bli långsamma, utdragna och fulla med lidande för spelare och spelledare. Av de två indie-spel jag provat har bara ett, 3:16, funkat smidigt. Men samtidigt, har det inte varit tillräckligt detaljerat. Balans på en knivsudd kan man säga. I Lubausviten planerar jag i alla fall en massa actionscener. Här kommer en inspirationstext till en scen i en av delarna. Jag lämnar det öppet, vilken del det rör sig om.

På avstånd hör ni skrik och tumult. Ni verkar ha kommit undan de skuggvarelser som jagat er genom korridorerna. Tysta väntar ni på spänn. Inget hörs. Tumultet avtar i fjärran. Ni han äntligen andas ut och släppa de krampaktiga grepp ni alla har om era karbiner. Tyst, säger plötsligt någon! Alla tystnar, greppar åter sina vapen och väntar. Bakom hörnet i korridoren hör ni nu ett klickande ljud. Det låter som om någon sakta går med knivsuddar över golvet. Rytmiskt, sakta. Den främste va er, hasar sig närmare hörnets kant. Trycker sig hårt mot väggen. Svettpärlor rullar ner under visiret på stridshjälmen. Ett djupt andetag, sen tittar han snabbt runt hörnet. Ett kort skri är allt ni hör innan han kastas över korridoren som sammanvuxen med en glittrande skugga av keramiska fjäll. En kort vulkansalva och allt blir tyst. Åter. Klick, klick, klick… Knivsuddar på stålgolvet. Klick, klick, klick, tystnad. Väntan.

Kommentarer och språkförbättringsförslag är alltid välkomna.